Luciamorgon

Sitter i soffan och ser och lyssnar på, luciamorgon från Gräfsnäs. Duktiga sångare och musiker, men vemodet finns där i ögonvrån. Brukar i stort sett varje år, mer eller mindre vara deprimerad kring jul. Egna traditioner och mindre krav på mig själv, hjälpt mig överleva till nyåret.

Kanske allt sett annorlunda ut, om jag haft. barn, varit frisk, smalare, snyggare, osv? Tankarna mal, varför sa jag så, varför gjorde jag si? Vart har mitt självförtroende tagit vägen? Tur jag brukar hitta det när det ljusnar i januari…(ler i ironi)

Brukar tänka, önskar jag hade en liten koja i skogen, kunde sitta o elda i en liten kamin. Nu har jag ju inte det. Men efter lite bärhjälp så har jag gjort i ordning gästrummet till hobbyrum med högtalare och Tv. Ett stort dubbelskrivbord med möjlighet till att fixa , måla eller vad man nu vill pyssla med? Känns fantastiskt lyxigt

Detta år har vår familj och vänkrets minskats med 3 st fina människor, min mor, morbror och min systers svärfar. Sjukdom, ohälsa och döden har varit mycket närvarande, sorgen finns givetvis där, men livet fortsätter ändå, på något vis.

Fick ett visdomsord av en kär släkting, ”man behöver inte skratta hela tiden, man kan vara lycklig i alla fall”

/Lilla My

Annons

Inventering mina fröer!

Äntligen har jag vaknat till liv igen. Varit mycket påverkad av min/vår omvärld. Och min kropp har inte gått min väg. Hittade min inre urkraft i januari, känns skönt. Nu ska jag bara invänta att kropp o knopp, går igång på mitt trädgårdsliv. (Ler) Trädgården och Flora är min medicin och lyckopiller. Min överlevnad kort och gott.

Nu har jag tagit fram mina samlade fröer, både de jag har plockat själva och inköpt från tidigare år.

Vårens projekt är på gång! Känns befriande..

Livets vågskål..

En klassisk fråga, är glaset halvfullt eller halvtomt? Jag tycker mig välja glädje, tankens kraft, även i tuffa situationer. Kämpa i motvind, står stadigt även när det blåser hårt.

Just nu, har det tagit stopp, Ännu en diagnos som lagts till på min lista. ‘ Polyneuropati’ en sjukdom som påverkar först och främst händernas o fötternas nervtrådar.Vilket gör min balans typ obefintlig. Som jag har ramlat. Styrkan i kroppen, minskas också

Men även mage och tarm kan påverkas, urinvägar likaså.

Sökt hjälp i ett halvår för diverse symtom, ett o ett, olika svar. När det började öka med stickningar, domningar o stötar i händer och fötter. Fick läkarna mer att gå på. Till slut fick jag en telefontid, idag med min doktor på medicin.

Även om jag ” visste” vad min diagnos skulle bli, fanns hoppet att min gissning var fel. Det bara snurrar i mitt huvud. Hur blir livet nu? Skaffa uterullator? Flytta?

”Gripa efter ett halmstrå, den förtvivlade sista hopp’ SAOL

Försöker hitta halmstrån, jag har varit stark förr. Känns som att styrkan just nu inte finns kvar. Vemodet infinner sig, inga tårar kommer. Lyssnar på musik, försöker göra räkningar, det bli bara stopp. Börjar laga mat, Funkar inte..Lägger mig på sängen, tror det får bli så en stund.

Nu får jag besök av min katt som söker upp mig. Lillhjärtat, ler

Livet blir aldrig som förut, men inte alltid det blir sämre i slutändan. Kanske jag är dramatisk? Men jag är inte rädd för att dö, jag är rädd för att tappa livskvalitet, vill LEVA tills jag dör?

Ringt vårdcentral, får telefontid m fysioterapeut imorgon, eventuellt en uterullator på.gång? Enda som skadas är väl stoltheten? Måste till en ändring, är orolig för att ramla på mina promenader och inte komma upp. Vill vara självständig. Alltid velat ha det så..

Vill LEVA tills jag dör

Grönska i Flora

Håller på med omskolning av plantor i växthuset, en liten stund varje dag. I år verkar jag satsat mer på lök än andra år? Har vitlök i pallkragar, gräslök likaså, hittade övervintrad piplök i en pallkrage. Nu har jag sått en omgång till av den, (piplöken) och två sorters Purjolök.

En rolig kuriosa, har en pallkrage med nässlor som jag klipper ner i omgångar för flera skördar…

Koder#!&*#!@₩¥

Dessa koder kan driva mig till vansinne, vet att det är ett måste, i vår digitala värld. Men att hitta på nya koder för alla inloggningar från Ellos till, typ Adobe Photoshop, känns orealistiskt. Resultatet för mig är att varje gång jag ska logga in, måste jag hitta på en ny kod. hämta den på mejlen, varje dag. Jamen, hur blir det då? Jo, jag tar ett ord jag tror mig komma ihåg, men en hackare borde jättelätt, klura ut det? Säkert att man kommer på liknande ord varje gång?

Krävs Login vart man än går på webben.

Försökt förstå mig på dessa olika funktioner med att göra , via appar, oläsliga kodord, men inte riktigt förstått mig på dem. Borde nog lära mig det? Börjar bli ett vardagsproblem. Inget stort, men finns där och irriterar, ha, ha, (självironi).

Pyssel i Flora

Trött men tacksam över mitt orangeri, där jag fyller på energi och bara kan vara i mig själv. En helt annan värld. Tror det kommer att finnas småpyssel varje år, denna årstid i och kring Flora, som vi döpt byggnaden till?

Givetvis så odlar jag även från frö, och väntar girigt att det ska ge resultat? I år började odlingslusten hyfsat tidigt, så de första gurkorna är redan omplanterade 1a gången och på plats.

För den odlingsibtresserade, följ gärna mig och mitt odlande på Ylvas Trädgårdsliv, där jag försöker få koll på mitt stora intresse, från frö till skörd.

Vårtecken..

Små, små bevis på vårens ankomst, fjärilar som flyger, flugor som surrar, gäss som samlas och skränar. Solen som värmer med sina strålar, Allt känns så mycket bättre.

Kaffet smakar mer och lugnet, harmonin,

infinner sig, allting ser plötsligt mycket bättre ut, ger ett annat ljus på livet. Människan inom mig börjar vakna efter vinterns mer eller mindre ofrivilliga ide.

Årstidssaga

Sommarens okrönta drottning Flora,
försöker tappert,sina skyddlsingar ansa.
Nu siktar hon höstens vackre prins,
med håret på ända, som ett yrväder.

Prins Burr, som målar med stora svep, och byter skepnad på växter,
i höstens alla vackra jordtoner och färgsprakande gula,
oranga och röda färger. Han förbereder för Kung Bores antågande….

När kung Bore kommer med den första kylan,
visar han att snart är han här igen,
i sin vita skrud, täcker allt i sin omgivning,
i ett täcke av snö, naturen stannar upp, vilar.
Vill dra på vinterdvalan i det längsta

Nu är familjen åter samlad, lugnet har lagt sig
och Kung Bore myser över att ha sin familj åter.
Drottning Flora och barnen Burr och
Spira – vårens prinsessa, som väcker våren år efter år, i en glädjens dans…

/Lilla My

Odla i coronatider.

Uppenbarligen så har det börjat bli mer populärt att odla igen. Att vara hemma, har nog gjort många upptäckt att det finns mer tid att prova på både gamla och nya odlingsförmågor. Jätteroligt tycker jag, har haft detta intresse mer eller mindre i hela mitt liv. Däremot inte alltid funnits förutsättningar för att kunna helt hänge mig åt denna hobby. Nu har jag skakat liv i min gamla blogg o odlingskalender, för att kunna hålla lite koll på mig själv, mina o andras idéer, samt för den eventuelle intresserade?

Ylvas Trädgårdsliv

Foto av Andre Furtado pu00e5 Pexels.com

Att LEVA nu!

Vet inte om det är vanligt, men jag har inga problem med att leva i nuet, egentligen, eller? Det finns så otroligt mycket som ”villhöver” göras. Har så svårt att sortera, emellan, vad som är viktigt och måste, borde eller vad lusten faller på? Försöker med tankens kraft, minska min inre stress, för att uppenbarligen tror min hjärna att jag fortfarande är en superkvinna som klarar av multitasking 24/7? (LOL) Något som möjligen kanske var sant vid 20-årsålder?

“Spändhet är den du tror att du bör vara. Avslappning är vem du är.” – Chinese Proverb

Tänker nu göra en inventering, åter igen om vad som är viktigt, hamnar i samma grop minst ett par gånger om året, men provar att bromsa i tid, innan stressen gör sig för påtaglig. Omstart passar nu i vårtider.

Glad Påsk till er alla!